Bastu - ett levande kulturarv

1-2-3 Sauna...

Ordet "sauna" är det finska ord som spridit sig mest till andra språk och har blivit en symbol för Finland världen över. Bastubadandet är en självklar del av landets identitet.

Ett annat centralt ord i bastukulturen är "löyly" – det varma ångmolnet som bildas när vatten kastas på de heta stenarna. I äldre tider användes ordet också som en metafor för själ och livskraft. Redan år 1548 skrev Mikael Agricola, finska skriftspråkets utvecklare, ordet som "laeyly" i Nya testamentet, vilket gör det till en av de äldsta tryckta förekomsterna av begreppet.

Genom århundradena har finskan utvecklat många sammansatta ord som beskriver bastuns karaktär och atmosfär – en påminnelse om bastuns djupt rotade betydelse i den finska kulturen.

#TIPS Om du inte redan gjort det, pröva att trycka på den blinkande knappen i bastun. 

Olika bastutyper

Bastukulturen i Finland rymmer en mångfald av bastutyper, där varje variant erbjuder en unik upplevelse. Det som skiljer dem åt är framför allt luftfuktigheten och värmegraden. Vissa bastur är torra och heta, medan andra är fuktiga och mildare.

Här är några av de vanligaste bastutyperna:

• Våtbastu: Kombination av hög värme och fukt genom att kasta vatten på heta stenar.

  • Vedeldad bastu: Träeldad värmekälla som ger en autentisk och rökig doft.

  • Bastu med elektriskt aggregat: Smidig uppvärmning med elektrisk värme.

• Torrbastu: Mycket hög värme men låg luftfuktighet.

• Infraröd bastu (IR Bastu): Låg temperatur där infraröda strålar värmer kroppen direkt.

• Ångbastu: Hög luftfuktighet med ånga som skapar en mildare värme.

• Rökbastu (Savusauna): Traditionell bastu där rök fyller rummet innan vädring, vilket ger en distinkt arom.

• Discobastu: Finns åtminstone på utställningen.

Bastuns ursprung och utveckling

Bastun är en självklar del av den finländska kulturen och har rötter som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. De äldsta spåren av bastur i Finland är cirka 10 000 år gamla och består av gropar i marken som täcktes med djurpälsar, uppburna av tunna trädstammar för att skapa ett tältliknande skydd. Dessa tidiga tältbastur var enkla att bygga och riva, vilket passade de nomadiska grupper som kom till Finland efter istiden. När jordbruket etablerades och människor började leva mer bofast, utvecklades bastun till att bli en byggnad ovan jord – den klassiska stockbastun som har dominerat i flera tusen år.

Bastutomten - Bastuns väktare

Bastun har inte bara varit en plats för rening och värme utan också för respekt och tradition. Enligt finländsk folktro hade varje bastu sin egen skyddsande – bastutomten – som ansågs vara över 1000 år gammal, äldre än jultomten. Bastutomten var en liten varelse som bodde nära kaminen och såg till att bastubadarna följde reglerna. Det var viktigt att uppföra sig väl i bastun: man fick inte vara högljudd, svära eller prutta, eftersom det kunde reta tomten. Det sägs till och med att den respektfulla atmosfären i bastun påverkade hur man senare uppförde sig i kyrkan, då tystnad och ordning var självklarheter i båda miljöerna

Discobastun på innergården

Discobastun i den här utställningen är  skapad i ett samarbete mellan Yrkesakademins Husbyggarutbildning och Wasa Teaters teknik. Utsidan är byggd av YA medan inredningen och tekniken är gjord av Wasa Teaters tekniska personal. 

Bastudiplomati

Politiska samtal i bastun sattes i system av Finlands långvarige president Urho Kekkonen (1900-1986, president 1956-1981), och än idag kan man bese hans berömda bastu på Ekudden i stadsdelen Munksnäs strax utanför Helsingfors centrum. Bastun bidrog till att sköta de viktiga relationerna till Sovjetunionen, men många var också de industriledare, politiker och personliga vänner som har delat bastulaven med presidenten i Ekuddens bastu.

Basta dig frisk?

Att bada bastu i 30 minuter kan ha liknande positiva effekter på kroppen som medelintensiv träning. En studie visar att bastubad sänker blodtrycket, ökar kärlföljsamheten och höjer hjärtfrekvensen. Samtidigt aktiveras immunförsvaret och hormonsystemen, och även nervsystemet påverkas positivt.

Regelbunden bastubadning har kopplats till lägre förekomst av högt blodtryck, minskad fysisk smärta, förbättrad sömnkvalitet, bättre mental hälsa, högre energinivåer och ökad livstillfredsställelse. Intressant nog var dessa fördelar mest påtagliga hos dem som bastade mellan en och fyra gånger per månad. För de som bastade oftare syntes inte samma ökade effekter.

Bastubad kan alltså fungera som en form av passiv värmeterapi med liknande hälsoeffekter som fysisk träning. (MONICA-undersökningen 2022, LTU)